torsdag, november 18

Vilket slit


Puh, efter ett par timmar i den kalla höstträdgården kan jag nu luta mig tillbaka och vänta på vårens under. Eller, nä riktigt sådana storverk var det inte jag åstakom men jag har iaf grävt ner flera hundra vårlökar (vita påskliljor) som jag fått av min morfar :D de mottogs med stor glädje och förtjusning. De har sedan legat i uthuset sedan i somras som ett stort dåligt samvete och väntat på att bli begravda på hemliga platser i trädgården för att sedan sticka upp sina skira vita blommor på till våren. När jag äntligen kom loss med projektet kändes det nästan som att jag hysteriskt jagade omkring i trädgården och grävde ytliga massgravar där de stackars lökarna utan större omsorg kastades med vind för våg för att skyndsamt täckas av men kalla myllan. Hm, inte riktigt nöjd med det men jaja, de är iaf i jorden och jag sitter inne i värmen igen och avnjuter en kopp varm glögg :-D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar