söndag, maj 9

Inget för perfektionister.

Hua, jag har inspirerats av min syster (som påbörjat ett en egen liten filt till sin bebis) att återuppta arbetet med ett litet överkast till Lillans dockvagga. Som jag först tänkt att hon skulle haft i julklapp (snart fem månader sedan) sedan i födelsedagspresent, (tre månader sedan). hehe. Kan ju tillägga att det har inte tagit ett halvår att virka de små rutorna utan jag tappade helt enkelt lusten då jag såg alla små ändar som skulle fästas överallt :-( Och insikten om att detta kommer aldrig att bli rakt och perfekt. Täcket ska bestå av 72 smårutor ca 5-6 cm stora. Har nu valt att påbörja att sy ihop de rutor jag har innan alla är virkade. Det var mycket roligt , men det är inget för perfektionister. Det är bara att inse att det kommer att bli lite snett och vint. I ren iver virkade jag fem smårutor på en kväll. I den takten skulle täcket snart vara klart ;-) Vi får väl se om det blir klart detta årtiondet eller nästa ;-) Jag har sytt ihop fyra bitar till så att nu är 1/6 klar tjohoo, hahaha. Känns som ett evighetsjobb, ungefär som när jag fick för mig att jag skulle sy ett eget lapptäcke till vår säng, lol. iof. Bara 140 cm bred men iaf. :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar